Idag blir Charlie 22 månader gammal. Bara två månader kvar tills han är två år. ♥ Helt plötsligt känns han så stor, fast samtidigt så liten. Han förstår så otroligt mycket och talet har verkligen kommit igång. Vi har slutat skriva upp alla ord han kan, för det bara sprutar nya ord hela tiden. Han talar ofta i tvåordsmeningar och sambon säger sig ha hört en treordsmening. Jag har dock inte riktigt trott på honom, dels för att jag inte hört det själv, dels för att det känns lite tidigt? Har hört att treordsmeningar kommer när de är mellan två och tre år, och där är vi ju inte än. Men idag så hände det! Han sa två treordsmeningar som jag hörde; Charlie gå in, Alla bilar borta. Han härmar nästan allt vi säger, så det gäller att passa tungan när han är i närheten, haha.
Han har börjat uttrycka sin vilja på ett tydligare sätt. Han säger till när han vill komma upp i famnen (momma), han säger till när han tex vill ha vatten (batten), kex (desch) eller som nu i juletider, pepparkaka (kaka). Han säger också ofta nej när vi frågar något. Nej får man som svar 99% av gångerna. Eller det är mer nää, med eftertryck. Charlie gillar inte att klä på sig, och värst är det med ytterkläderna. De flesta dagar är det en fight här hemma på innan vi ska iväg, oavsett hur gärna han vill gå ut. Han slingrar sig och slänger sig på golvet samtidigt som han skriker högt. När vi väl är ute är han dock hur nöjd som helst, han älskar att vara ute! (Synd att jag inte delar hans intresse, då skulle vi nog vara ute ännu mer.)
Han älskar att leka med bilar och andra fordon, allt med motor är intressant både i verkligheten, som leksak och på bild/film. Vi har både dockor, mjukdjur och andra leksaker hemma, men de bryr han sig inte om. Med bilarna kan han leka i en evighet, han blir ofta väldigt koncentrerad och bryr sig inte om vad som händer runt omkring när han står där och brummar eller radar upp dem, han är väldigt bra på att leka själv. Han gillar att rita och hämtar ofta ritblocket och tuschpennorna. Det är även kul när vi ritar och han får säga vad det är. Är vi ute så gillar han att åka pulka och bob och gör gärna samma saker som vi. Skottar vi ja då ska han också skotta. Annars tycker han det är kul att bara gå, ta en promenad typ, det finns ju ganska många saker att upptäcka!
På förskolan trivs han som fisken i vattnet och älskar att leka med bilar även där. De har ett stort garage som brukar vara populärt. Han gråter inte vid lämningarna längre och det är så skönt! Det var ca en månad sedan det vände och det hände typ över en natt. Helt plötsligt gick det bra. Från början var det bara gråten som slutade, han ville gärna hålla sig fast i mig ändå när jag skulle gå. Men det har gått framåt och denna vecka har han knappt haft tid att säga hej då utan han har bara gått in direkt. Han pratar ofta om sina kompisar på förskolan också, och berättar gärna att de busat, hihi.
Sömnen är dock fortfarande ganska dålig. Jag kan inte minnas att vi sovit en hel natt sedan han föddes. Han får sova max en timme på dagen och han somnar mellan 19-20 på kvällarna. Sedan vaknar han allt mellan en gång och sjuttonhundra gånger innan vi går och lägger oss vid 23. Han sätter sig alltid upp i sängen och gråter då, så det går inte att lyssna och vänta för att se om han lugnar sig själv (som man läst att man ska göra) utan vi får gå dit direkt och söva om. Har vi tur så somnar han ganska bra efter sista nattningen där vid 22-23, och då får vi sova till kanske 02-03 innan han vaknar igen och vi lyfter över honom till oss. Men oftast vaknar han precis efter vi lagt oss, eller senast kl 24, och sover således hos oss varje natt. Även nätterna är väldigt olika, men vi vaknar i alla fall minst en gång, oftast vid 03. Men ibland är han väldigt rastlös och ligger och snurrar i upp till tre timmar innan han kommer till ro. Så vi är oftast ganska trötta här hemma, men vi är vana. Det brukar visst vända senast i fyraårsåldern och vi är ju snart där, om man ska se det positivt 😉
Varför skriver man egentligen 22 månader, för att man fortf ska tro lite att sitt barn fortf är en bebis på ngt sätt? Varför kan man inte bara säga 1 år och 10 mån? Det är typ såhär jag menar: http://izalovesnippon.tumblr.com/post/37735369653/i-cant-stand-when-people-say-a-babys-age-in-months
Det var lite mer SÅHÄR jag menade.. inte det förra http://sodamnrelatable.tumblr.com/post/37732256551/i-cant-stand-when-people-say-a-babys-age-in-months
Ens barn är ju alltid ens lilla bebis i en mammas ögon 😉
Och för mig personligen så är det lättare att skriva månader när det handlar om utveckling. Som mamma är man ju oftast medlem på en hel del barnsidor och mailen man får vid varje månadsdag är skrivna i månader, så det är nog lätt att ta efter.
När jag pratar med folk som vanligt säger jag oftast 1 år och 10 månader, eller att han blir två i februari.
Filmerna var dock ganska onödiga tycker jag…
Underbara fina Charlie, vad stor du har blivit !!! :)♥
Ja, han känns som stora killen, snart två år ju!
Kram fina du! <3
han är så söt lilla charlie 🙂
skulle du vilja ha fler barn?
Ja, vi vill ha fler barn. Men vi får se när det blir 🙂
Grattis lilla Charlie! 🙂 våra pojkar har liknande intressen 🙂 och sömnvanor… 😮
Ja, dessa sömn(o)vanor… Det blir ju bättre med tiden, men ibland känns det ganska tröstlöst!